Språk i Ashika

De gamla ashikanerna kring tiden för Enandet och fram till den sabakitiska freden år 760 efter Enandet talade det som idag kallas gammalashikanska, vilket på lajvet motsvaras av japanska. I och med freden tvingades Rådet i Midoriya att införa sabakitiskan som enda tillåtna språk för det ashikanska folket. Talad sabakitiska motsvaras av svenska, men skriftspråket är ett eget, se nedan.

De allra flesta ashikaner kan i princip ingen gammalashikanska alls, utöver ett litet fåtal ord och fraser, och ännu färre är de som kan läsa och skriva mer än något enstaka tecken.

Sabakitisk skrift

Det sabakitiska skriftspråket är inte heller det särskilt väl spritt bland ashikanerna och de allra flesta kan helt enkelt inte läsa eller skriva. Sabakitiskan är alfabetsbaserat, ungefär som våra västerländska språk, men teckenuppsättningen är en annan. Sabakitisk skrift är alltså INTE svensk skrift utan har ett helt eget alfabet!

Dessa två bilder visar hur det sabakitiska skriftspråket ser ut. Den som vill att hens roll ska kunna läsa eler skriva sabakitiska får lära sig det med hjälp av de här bilderna. Kan du läsa, kan din roll läsa. Kan du skriva, kan din roll skriva.

Språk på ahikalajv

På ashikalajv finns inget tvång att en ska kunna tala japanska eller något annat asiatiskt språk, utan vi tillämpar reglen att det du kan om japanska, det kan din roll om gammalashikanska. Vi har emellertid infört några ord i Ashika som skapar den rätta känslan och som alla bör känna till. Vissa av orden är meningsbärande som ashikanska termer och har ingen riktigt bra svensk översättning, andra är mindre viktiga men kan fortfarande användas för att förhöja stämningen. Det kan vara bra att ögna igenom orden så att man inte blir helt förvånad eller är helt oförstående om någon använder något av dessa.

Ordlistor

Omtal och tilltal

Tilltal och omtal till/om andra görs ofta med rituell artighet. När en talar till eller om en person så används suffix beroende på vilken ställning personen har. En säger personnamnet, följt av honorariesuffix, som i Seto-sama. Suffixen, vilka visas nedan, är beroende av rang och status i samhället.

Suffix	Användning
-sama	Alla: för att omtala rei och sosen. Yasai: för att tilltala alla takai, alla shijin, samt yasai av hög rang, t.ex. byäldste, familjeöverhuvud, handelshusledare. Takai: för att tilltala en yagushi. Shijin: för att tilltala andra shijin av hög rang.
-san	Yasai: för att tilltala myndiga (vuxna och ansvarsfulla) personer. Takai: för att tilltala en yagi. Shijin: för att tilltala de flesta andra ashikaner, inklusive takai och andra shijin.
-kun	Yasai: för att tilltala omyndiga (unga, ogifta eller asnvarslösa) personer. Takai: för att tilltala en usagi. Shijin: shijin använder inte -kun.

Om en som takai tvingas tilltala en yasai görs det lämpligen utan namn. En förväntas inte hålla reda på vad ens yasai heter. Ett enkelt ”Yasai!” duger gott. Skulle en råka känna till namnet på en yasai och vill nämna detta som ett slags hedersbetygelse, används inget suffix.

Tilltal av okänd person

Ibland måste en tilltala någon även om en inte känner hens namn. Då kan följande ord komma till nytta:

Tono	Ungeär "my lord" Alla: för att tilltala okänd rei, t.ex. i böner. Yasai: för att tilltala okänd takai. Takai: för att tilltala okänd takai av högre rang.
Omaesan	Ungefär "ni", på artigt vis. Alla: för att tilltala okänd person på ett artigt vis. ("Ni" går också bra.) Takai även: för att tilltala okänd takai av likvärdig rang.
Omae	Som omaesan fast mindre hövligt. Yasai: för att tilltala okänd person på ett lite mindre artigt vis. ("Du" fungerar också bra.) Takai: för att tilltala okänd takai av lägre rang.

Ordlistor

Här följet ett antal olika listor med ord som kan vara roligt att kunna. Många av dem är äkta japanska ord, men några är förvanskningar eller "felaktiga" användningar av japanska ord.

Vardagsord

Dessa ord och fraser är praktiska att ha att slänga sig med om en vill vara lite "fin i kanten". Alla takai bör kunna använda, eller åtminstone förstå, merparten av orden. Orden i svagare "tryck" är mindre viktiga eller användbara än övriga och kan ersättas med sin sabakitiska motsvarighet.

Ashikansk term	Betydelse	Uttal/anteckningar
hai	Ja	[haj]
arigatoo	Tack	[arrigatå]
konnicchiwa	Goddag	[kån-nitchiwa]
ii [desu]/ ii [da] (informellt)	[Det är] bra	(utdraget i-ljud)
seppuku	Rituellt självmord med kniv	[seppucku]
ohayoo gozaimasu	God morgon	[åhajå gozajmass]
konbanwa	God afton	[kon-banwa]
oyasumi nasai	God natt	[åjjasumi-nasaj]
irasshaimase	Välkommen (in hit)!	[irraschajmasse]
doomo / doomo arigatoo	Tack!	[dåmå arrigatå]
sumimasen	Ursäkta (mig)	[sumi-massenn]
gomen nasai	Förlåt mig	[gåmän-nasaj]
onegai shimasu	Tack/Snälla ('please')	[ånägaj shimass]
baka	Dumbom, idiot	[bahka]
oishii	Gott, delikat (om mat)	[åjsjii]
doo itashimasu	Varsågod	[dåå itashimass]
itadakimasu	Tack för maten	[ittadakimass] (sägs innan man äter)
gochisosama	Tack för maten	[gåchisååsamma] (sägs när man ätit färdigt)
kanpai!	Skål!	[kanpaj]

Politik och samhälle

Dessa ord handlar om olika viktiga koncept i landet Ashikas politik och samhällsskick. Alla takai bör kunna dessa ord.

Ashikansk term	Betydelse	Uttal/anteckningar
Sabaku	Riket i norr	[sabbacku] öken
sabaku-jin	Sabakiter	[sabbackudjin]
ashika-jin	Ashikaner (oss)	[ashikadjin]
rei	Ande	[rei]
Yuki	Skaparande, högsta ande	[juki]
okiya	Takaihus (gruppen, inte byggnaden)	[åkija]
Midoriya	Ashikarådets tempel	[midårija]
kaji	'Kungen'/'Drottningen'	[kadji]

Viktiga titlar

Dessa termer används för olika ämbeten i okiya och bland templen. Dessa ord är bra att lägga på minnet.

Ashikansk term	Betydelse	Uttal/anteckningar
takai	Ärofull	[takaj]
yasai	Ärelös	[jasaj]
burakumin	Yasai i okiyas tjänst	[b'rakumin]
shijin	'munk'/'nunna'	[shidjin]